Frågor:
1.
2.
3.
4. a) b) Man slipper tillverka nya burkar i med att man kan ta den återvinnande burkens material och då återvinna den igen. Det blir bättre för miljö. Man slösar energi på att tillverka nya burkar och man ökar koldioxid-utsläppen.
5. a) När t.e.x bilavgaserna kommer upp i molnen så kan det bildas surt regn men även av fabrikers giftiga svavelavgaser klumpar det ihop sig så kan det bildas surt regn i molnen.
b) Den långsiktiga planen till bättre miljöåtgärder är att alla tillslut skall ha en egen elbil så utsläppen minskar så det inte kan bli lika mycket sura regn. Fixa fabrikernas föroreningar. Under en kortsiktig tid kan man använda sig utav pulvret kalk som renar i sjöarna som minskar så det inte blir så surt.
6. a) Stearin + syrgas ---> vatten + koldioxid
b) För ljuset får slut på syre så lågan kvävs.
7. Svar B
8.
9.
10.
fredag 28 februari 2014
tisdag 25 februari 2014
Gammalt nationellt prov
Fråga 1 - Fotosyntesen och T- sprit
Fråga 2 - Svar A
Fråga 3 - Påsen sväller upp för det inte är lika mycket luftryck högt upp i toppen av ett berg för det är så högst upp.
Fråga 4 - A
Fråga 5 -
tisdag 11 februari 2014
Livsfarligt uppdrag - NO
Frågar att kunna svara på!
1.Vad händer i kroppen vid syrebrist?
Svar: Syrehalten i blodet sjunker vilket gör att det blir svårt att utföra vissa uppgifter. Man kommer in i ett Euforin (ett symtom där man känner sig överlycklig) där man har svårt att koncentrera sig och tappar kontroll över sig själv. Man blir o-kontaktbar men man blir väldigt lycklig men det är omöjligt att få kontakt med personen. Den som har syrebrist har några sekunder på sig innan man kommer in i ett så kallat Euforin. Man får så kallade euforiska känslor.
2.Hur påverkas kroppen vid långvariga rymdfärder? (tyngdlöshet)
Svar: Det blir svårare att äta, dricka och gå på toa. Muskler och skelett i kroppen blir svagare för de behöver inte jobba lika mycket, t.e.x hjärtat blir svagare bara för att det inte behöver jobba lika mycket. Det är därför astronauter behöver träna så mycket för att behålla styrkan i musklerna och skelettet.
3.Vad behöver man ta med sig mycket av när man ska ut på raketfärd? Varför så mycket sådant?
Svar: Man måste ha med sig syrgas men inte rent syre för då kan det explodera men inte om man är tillräckligt upp men det är ändå livsfarligt. Bränsle måste man ha med sig också för det tar mycket bränsle för att kämpa emot jordens gravitationsfält.
1.Vad händer i kroppen vid syrebrist?
Svar: Syrehalten i blodet sjunker vilket gör att det blir svårt att utföra vissa uppgifter. Man kommer in i ett Euforin (ett symtom där man känner sig överlycklig) där man har svårt att koncentrera sig och tappar kontroll över sig själv. Man blir o-kontaktbar men man blir väldigt lycklig men det är omöjligt att få kontakt med personen. Den som har syrebrist har några sekunder på sig innan man kommer in i ett så kallat Euforin. Man får så kallade euforiska känslor.
2.Hur påverkas kroppen vid långvariga rymdfärder? (tyngdlöshet)
Svar: Det blir svårare att äta, dricka och gå på toa. Muskler och skelett i kroppen blir svagare för de behöver inte jobba lika mycket, t.e.x hjärtat blir svagare bara för att det inte behöver jobba lika mycket. Det är därför astronauter behöver träna så mycket för att behålla styrkan i musklerna och skelettet.
3.Vad behöver man ta med sig mycket av när man ska ut på raketfärd? Varför så mycket sådant?
Svar: Man måste ha med sig syrgas men inte rent syre för då kan det explodera men inte om man är tillräckligt upp men det är ändå livsfarligt. Bränsle måste man ha med sig också för det tar mycket bränsle för att kämpa emot jordens gravitationsfält.
fredag 7 februari 2014
Rymd i din vardag
Räddningsarbete: I t.e.x stora naturkatastrofer kan man använda sig av satelliter som gör en fjärranalys. Satelliterna kan känna av ändringar i jordens yta med hjälp av data kan satelliten göra en analys av händelsen.
Miljö och klimat: Kina använder sig av så kallad satellitdata för att följa samhällets rörelse. Tack vare satelliter kan man se algblomningar som kan vara ett stort problem för miljön.
Navigering: Satelliter är bra till navigering för man kan ha det till GPS i t.e.x mobilen och i din bil. Man kan ha det i stora båtar där man har en dator där man kan se människor när dom sätter fast chip på dom och då kan man se om dom ramlar urbord.
Prognostisera vädret: Man kan se med hjälp av satelliter hur mycket moln det är med hjälp av fjärranalys. SMHI är en av det största fjärranalys-användarna i Sverige som jobbar med väderprognoser.
Ny teknik:CCD är en ny teknik som mäter ljuset som finns i mobiltelefoner och digitalkameror. Det finns temperatur-reglerade kläder som anpassar sig till väder. Bluetooth är ett microchip som man kan ha i olika apparater som gör att man kan skippa kablar.
Miljö och klimat: Kina använder sig av så kallad satellitdata för att följa samhällets rörelse. Tack vare satelliter kan man se algblomningar som kan vara ett stort problem för miljön.
Navigering: Satelliter är bra till navigering för man kan ha det till GPS i t.e.x mobilen och i din bil. Man kan ha det i stora båtar där man har en dator där man kan se människor när dom sätter fast chip på dom och då kan man se om dom ramlar urbord.
Prognostisera vädret: Man kan se med hjälp av satelliter hur mycket moln det är med hjälp av fjärranalys. SMHI är en av det största fjärranalys-användarna i Sverige som jobbar med väderprognoser.
Ny teknik:CCD är en ny teknik som mäter ljuset som finns i mobiltelefoner och digitalkameror. Det finns temperatur-reglerade kläder som anpassar sig till väder. Bluetooth är ett microchip som man kan ha i olika apparater som gör att man kan skippa kablar.
torsdag 6 februari 2014
Olika världsbilder
Frågor:
1.Vad orsakade konflikt mellan Galileo Galilei och kyrkan? Hur gick det till och vad ledde den till?
Det började med att det fanns 2 stycken världsbilder som man trodde på. Den första kallas den geocentriska världsbilden, vilket menas att jorden var i centrum. Detta var astronomen Ptolemaios bild på hur universum såg ut. Sedan kommer den andra världsbilden som kallas den heliocentriska världsbilden. Han var en polsk munk vid på 1500-talet vid namn Nikolaus Kopernikus. Men han hade en uppfattning om att solen var i centrum vilket var en bättre förklaring. Sedan i början av 1600-talet i Venedig byggde Galileo Galilei en kikare som han hade för att se olika fartyg ute i havs. Men han riktade även kikaren mot himlen och insåg att månens yta är berg och dalar och att Jupiter har månar. Då insåg han att Kopernikus uppfattning måste vara den som är den sanna. Han försökte övertyga detta för den katolska kyrkan. Men kyrkan ville inte tro på detta och Galilei blev flyttad till rättegång och förbjöds att sprida sina åsikter. Kyrkans makt var för stor för att hans åsikt skulle gå igenom.
2.Vilka fler vetenskapsmän har haft inflytande på världsbilden eller gjort viktiga upptäckter inom astronomin?
Ptolemaios 100 efter Kristus: Han var den person som kom på tanken att jorden låg i centrum. Det kallas den geocentriska världsbilden
Nikolaus Kopernikus 1500-talet: Var en person som kom på den heliocentriska världsbilden vilket var att solen låg i centrum vilket faktiskt stämmer. Men Kopernikus idé kunde inte bli accepterad av de polska kyrkorna.
Galileo Galilei 1600-talet: Var en vetenskapsman som byggde en egen kikare (teleskop) och kom då på att Kopernikus idé måste stämma med att solen är i centrum. Blev senare dömd i en rättegång av den katolska kyrkan.
Tycho Brahe 1600-talet: Var en dansk forskare som forska mycket om rymden.
Kepler 1600-talet: Var en lärling till Tycho Brahe som jobbade vidare med Tycho Brahes olika forskningar som sedan presenterade om planeternas omloppsbanor.
Isaac Newton 1600-talet: Är en man som på senare 1600-talet i England kom på att planeter har en gravitationskraft och Newton var mannen som kom på detta med tyngd och planeters gravitationskraft.
1.Vad orsakade konflikt mellan Galileo Galilei och kyrkan? Hur gick det till och vad ledde den till?
Det började med att det fanns 2 stycken världsbilder som man trodde på. Den första kallas den geocentriska världsbilden, vilket menas att jorden var i centrum. Detta var astronomen Ptolemaios bild på hur universum såg ut. Sedan kommer den andra världsbilden som kallas den heliocentriska världsbilden. Han var en polsk munk vid på 1500-talet vid namn Nikolaus Kopernikus. Men han hade en uppfattning om att solen var i centrum vilket var en bättre förklaring. Sedan i början av 1600-talet i Venedig byggde Galileo Galilei en kikare som han hade för att se olika fartyg ute i havs. Men han riktade även kikaren mot himlen och insåg att månens yta är berg och dalar och att Jupiter har månar. Då insåg han att Kopernikus uppfattning måste vara den som är den sanna. Han försökte övertyga detta för den katolska kyrkan. Men kyrkan ville inte tro på detta och Galilei blev flyttad till rättegång och förbjöds att sprida sina åsikter. Kyrkans makt var för stor för att hans åsikt skulle gå igenom.
2.Vilka fler vetenskapsmän har haft inflytande på världsbilden eller gjort viktiga upptäckter inom astronomin?
Ptolemaios 100 efter Kristus: Han var den person som kom på tanken att jorden låg i centrum. Det kallas den geocentriska världsbilden
Nikolaus Kopernikus 1500-talet: Var en person som kom på den heliocentriska världsbilden vilket var att solen låg i centrum vilket faktiskt stämmer. Men Kopernikus idé kunde inte bli accepterad av de polska kyrkorna.
Galileo Galilei 1600-talet: Var en vetenskapsman som byggde en egen kikare (teleskop) och kom då på att Kopernikus idé måste stämma med att solen är i centrum. Blev senare dömd i en rättegång av den katolska kyrkan.
Tycho Brahe 1600-talet: Var en dansk forskare som forska mycket om rymden.
Kepler 1600-talet: Var en lärling till Tycho Brahe som jobbade vidare med Tycho Brahes olika forskningar som sedan presenterade om planeternas omloppsbanor.
Isaac Newton 1600-talet: Är en man som på senare 1600-talet i England kom på att planeter har en gravitationskraft och Newton var mannen som kom på detta med tyngd och planeters gravitationskraft.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)